onsdag 28 juli 2010

Det kliar

Jag har egentligen massa saker jag tänkte visa er. Men jag har inte fotat något. Så istället för att blogga har jag läst bloggar och sytt och grejat. Jag har också lekt jättemycket, gått på loppis, IKEA och hängt i vänners trädgård.

I lördags hade vi barnvakt över natten för första gången! Vi åkte go cart, spelade spel och åt och drack gott hemma. Det var så härligt. Och det var härligt att få hämta lilla L hos farmor dagen efter!

Det här är min sista vecka som föräldraledig. På tisdag börjar jag jobba. Galet! Men först ska vi åka och hälsa på vänner i Göteborg. Vi ska äta massor av räkor och kolla på djuren i Slottskogen. Det ska bli jättekul.

Det känns som sagt galet att börja jobba. Det känns jättebra att D får vara hemma med lilla L och det känns bra att lilla L får vara hemma med sin pappa. Det känns helt okey att börja jobba och till och med roligt ibland. MEN det känns inte rätt att inte få tid för hantverk. Jag har ju verkligen kommit igång med stickning, virkning och att sy det här året och det vill jag inte sluta med. Jag mår så bra av det! Jag känner verkligen ett stort behov av att vara kreativ.

Även om det kanske inte blivit så mycket som jag önskat ibland då jag har ett barn som inte sovit så mycket på dagarna (och som äter garn)

CIMG1571

så känns det inte okey att inte ha tid med det. Det känns ju som jag har alldeles för lite tid för det nu! Hur ska det gå när jag jobbar, ska vara med min dotter (vilket så klart kommer att gå först), försöka hålla mig i form och dessutom ta körkort? Det känns som att det kliar över hela ryggen. Obehag är vad jag känner när jag tänker på att att inte få göra något med händerna.

Vad sägs om att jag är hemma 25% (pappan är ju föräldraledig, jag vill ju inte kliva honom på tårna), jobbar 25 % och pysslar 50%?

(med full lön så klart!)

Nä, nu ska jag gå och sy klart en klänning jag håller på med.

1 kommentar:

Marika på Odlingspyssel sa...

Jag tror det är superviktigt att få tid till krativitet. Även om jag inte har barn, så har jag schemalagd tid till pysslande, tisdagar mellan klockan 19 och 22. Då träffas jag och 6 andra kvinnor och pysslar. Har gjort så i flera år nu och det fungerar faktiskt. Ibland blir det inget pysslande, men väl kvinnlig gemenskap som inte är grundad på jobb eller partner. Lite granna som en syjunta, vilket jag verkligen förstår måste ha varit en nödvändighet "förr i tiden" för kvinnor för att få egen tid till egna intressen utan familjen.
Så försök, även om det kan låta trist, att ha en pysseldag i veckan, några timmar, kanske med en pysslig vän eller liknande.