Det var en gång ett människobarn som kom till världen en söndag i september under sång och glam! Föräldrarna var så lyckliga över det vackra, välskapta barnet och ville det allt gott i livet.
Föräldrarna var så stolta över barnet att de ville visa upp det för hela världen. De klädde barnet i fina kläder och sa –Se vårt barn!
Barnet åt och åt, växte och växte. En dag var barnet ett och ett halvt år gammal och ville själv bestämma vilka kläder det skulle ha. Det var en varm och solig vår och barnet behövde något som skyddade för solens strålar. Barnet valde en keps på affären och det visade sig vara en magisk keps för plötsligt:
trodde alla som såg barnet att det hade en SNOPP!
Det visade sig att de köpt en magisk snopp-keps.
13 kommentarer:
*fniss* Det var en lustig historia ;)
Tänk att folk fortfarande tänker så!
Vårt välskapta barn valde en hellokittykeps och tvärtom var det en magisk snippa-keps. Så tokigt det kan bli...
Hahahaaaa! Ja otroligt!!! Keps och brallor är tylgein just snoppkläder! ;-)
Iallafall om det inte är några tofsar eller långt hår där under kepsen.
Kram!!
Haha vilken söt saga, nästan så att du borde skriva en riktig :)
*skratt* seriöst! Helt otroligt :) Jag kan inte låta bli att skratta åt mänsklighetens fördomar.
Ja, det är så jobbigt att vi inte kommit längre...
Snippa-mössan har hon ju i inlägget nedanför ;)
En bekant tyckte att hon också skulle behöva en magisk snopp-keps till nästa löneförhandling!
Låter helt klart som om den där snopp-kepsen är i klass med snopp-overallen och snipp-bodysen mina barn har haft... *skratt*
Så himla trist! Å jag blir så arg! Fast jag lovar att rosa på en kille blir värre. Tjej + keps = inte så troligt. Kille + rosa = en omöjlighet. OBS! Inte min logik, men alla andras tydligen, alla tror att A är en tjej hela tiden pga rosa kläder
Våra barn har alltid haft kläder i alla färger och former, men framförallt storasyster kläddes för det mesta i blått och grönt och jeans osv. Folk trodde alltid att hon var en pojke och det var väldigt intressanta reaktioner när jag sa att hon var en flicka. En del blev generade över deras egen fördomsfullhet och andra var chockade och ifrågasatte hennes kläder och om det verkligen var en flicka.
Känner igen det ni skriver!
Jag brukar bara ignorera om någon säger "han" men sen blir det ju naturligt att man när man pratar säger "hon" eller hennes namn. Ofta börjar folk säga "åh, förlåt att jag trodde hon var en pojke". Som om det skulle spela någon roll. Då blir det nästan ännu värre. Då visar man ju verkligen hur viktigt man tycker könet är. Någon gång har jag svarat "äh, det gör inget. Det är ett BARN".
Jamen där ser man! Så smarta vi människor är som kan sortera folk efter huvudbonad. Jag håller med din kollega, gud va bra det vore med en snoppkepa i nästa lönesamtal! :-)
Haha, ja herregud! Så knäppt det är!
Vet du, jag håller på att undersöka lite hur man enklare gör sina bilder stora på bloggen. På sjalbarn under OT finns en tråd just nu.
Kram!
:) När min ena dotter var 1,5 år och på förskolan hade på sig ett par raka lite vida jeans (utan rosa fjärilsbroderier eller liknande) och en svart windstopper med orange kantband fick jag höra, efter att ha svarat att det är en flicka, från en mormor/farmor att "Ja, så blir det ju när man har en storebror!".
Och vi har bara döttrar :)
Suck.
Skicka en kommentar