Garnet som ska bli en stor, härlig filt (någon gång).
I förrgår förmiddag satt jag och sydde lite på en klänning till lilla L. Jag tyckte att det var så fantastiskt för hon lekte så bra själv där på golvet, på andra sidan bordet. Sen upptäckte jag vad hon gjorde. Hon kastade ut garnnystan genom spjälorna i den franska balkongen! Jag lyckades stoppa henne när hon med ett garnnystan försökte peta ut ett annat som fastnat på bläcket. Nere i gruset låg ett vackert orange garn.
Detta var några minuter sen. Hon plockade ur alla leksaker ur korgen och satte sig glatt i den. Ibland är man lite extra kär i henne. Och nu sover hon gott.
4 kommentarer:
Hon är SÅ FIN! Och vilken underbar bild - till ett härligt minne!
Hej!
Vilken mysig blogg du har- och vilka underbara filtar du virkar. Kan tänka mig att det sitter mycket minnen i dessa. Jag gjorde själv en vågfilt när Lillen var ganska ny, det blev en speciell filt för mig.
Hur nöjd ser inte lilla L ut? Bilden är ju helt oslagbar!
Och vad lik hon är dig på bilden Eva! :D
Skicka en kommentar