torsdag 3 juni 2010

Över all förväntan men jag ska inte ropa -hej

Del III i serien sluta till-sömns-amma och nattamma

För att vi inte skulle vara tre som grät här hemma tog jag en löprunda när Lovis skulle läggas i går kväll.

När jag kom hem efter en knapp timme öppnade jag dörren försiktigt, försiktigt för att inte riskera att störa i något kritiskt skede. Jag hittade Daniel slösurfandes i soffan och lägenheten var tyst.

Lovis hade skrikigt i fem minuter, röjt runt i fem minuter och sedan somnat i sin säng!

Det är ju nästan för bra för att vara sant…

I natt har hon dessutom sovit jättebra. Hon gnällde ett tag vid 02 så jag gick upp och kollade till henne. Först kunde jag inte hitta henne i sängen. Hon låg ihopkrupen till en liten boll i fotändan av sin säng tillsammans med gosedjuren. Hon var inte vaken utan bara lät i sömnen så jag gick och lade mig igen. Hon sov till 06:15.

Inga kommentarer: