Pappa ville att jag skulle scanna in några bilder åt honom. Bland annat denna på min farfar. Han hette Kalle och dog alldeles för ung. Jag är ledsen att min min man inte fick lära känna honom för jag tror att de skulle ha kommit väldigt bra överens. Båda finurliga, hårt arbetande och omtänksamma.
Som farfar sitter på bilden minns jag honom. Han lägger patients på bordet i stugan. Han har flanellskjorta och hängslen. Han och jag brukade spela skit-tunna och han lärde mig massa olika patienser som man kunde lägga när man inte orkade vara ute pga myggen.
Farfar brukade alltid smussla till mig något. En chokladbit före maten eller en hundralapp under bordet om vi bara träffades snabbt. Man kunde aldrig riktigt veta.
2 kommentarer:
Vad fint skrivet om din farfar :)
När det gäller baby-outfits så funderar jag. Helst ska det ju vara kläder osm går att återvinna på något sätt. Skulle hon kunna vara Mini-Me? Då kan ni ha samma kläder på er. Om du kör på häxgrejen skulle hon kunna vara din katt med målade morrhår och en svar prick på näsan till nos.
Jag får fundera vidare!
Så fint du skriver! Det är fint med foton som fångar personer som man minns dem! Nu kom jag att tänka på alla som jag saknar :):(
Skicka en kommentar